kiropraktik

Klicka här för att boka tid.


KIROPRAKTIK

Hur defineras kiropraktik?
Definition enligt WHO:
Kiropraktik - en hälsoprofession som ställer diagnos, behandlar och förebygger funktionsstörningar i rörelseorgan och de effekter dessa funktionsstörningar kan ha på nervsystemet och individens generella hälsa. Kiropraktorer lägger stor vikt på manuella behandlingstekniker.


Allmänt
Om till exempel nacken, axlarna eller ryggen är stela eller gör ont, och det inte beror på någon sjukdom som behöver behandlas på annat sätt, kan man få kiropraktisk behandling. Då kan man få mindre ont och större rörlighet.
Kiropraktisk behandling utgår från att minskad rörlighet i lederna påverkar muskler och nerver i kroppen. Därför är behandlingen inriktad på att få lederna att fungera normalt igen.Ibland är det inte lämpligt med kiropraktik, till exempel om man har vissa sjukdomar eller skador.


Förberedelser
Man behöver inte förbereda sig på något särskilt sätt innan man går till kiropraktorn.
Hur går behandlingen till?
Varje besök hos kiropraktorn börjar med att man blir undersökt. Man får klä av sig men behåller underkläderna på. Kiropraktorn använder bland annat olika tester för att komma fram till vad som behöver behandlas.
Man får sedan behandling på en särskild behandlingsbänk. Den vanligaste metoden är kiropraktisk justering, en form av manipulationsbehandling. Man kan också få behandling med mobilisering, massage och muskeltöjning.
Det första besöket tar oftast mellan 30 och 40 minuter, och de övriga mellan 10 och 30 minuter. Oftast handlar det om några få behandlingar.
Man kan också få råd och hemträningsprogram.


Hur mår man efteråt?
Det kan kännas på olika sätt när man har fått kiropraktisk behandling. Ofta har man mindre ont och är mer rörlig. Ibland kan man bli trött eller må lite illa. Man kan också få lite ont, ungefär som träningsvärk, men det går snart över.


Vad är kiropraktik?
Samband mellan nervsystem och hälsa
Kiropraktik används för att utreda, behandla och förebygga störningar i kroppens muskel-, skelett- och nervsystem. Kiropraktik betonar sambandet mellan en god funktion i de här systemen och en god hälsa.
Ordet kiropraktik kommer från de grekiska termerna cheiro och praktikos som fritt översatt betyder att göra för hand.


Urgammal metod
Kiropraktik är tillsammans med andra manuella behandlingsmetoder som massage och osteopati några av de äldsta behandlingsmetoderna som används i världen idag. Rötterna till den så kallade manuella medicinen (manuell = för hand, medicin = att förebygga, lindra och läka) finns hos den grekiske läkaren Hippokrates, läkekonstens fader, som verkade på 400-talet före Kristus. Det finns även flera tusen år gamla texter från bland annat Kina, Thailand och Egypten som beskriver manuella behandlingsmetoder liknande de som används inom dagens kiropraktik.
Den moderna kiropraktiken grundades 1895 av kanadensaren Daniel David Palmer.


Kiropraktik
Inom kiropraktiken finns många olika behandlingstekniker. Den vanligaste tekniken är kiropraktisk justering, som är en form av manipulationsbehandling. Den innebär att kiropraktorn med ett snabbt tryck med sina händer förbättrar funktionen hos en led och därmed även hos muskulaturen intill.
Kiropraktik integreras alltmer i den allmänna sjukvården
I flera länder, däribland USA, Kanada och Danmark, har nationella riktlinjer givits ut som rekommenderar kiropraktisk behandling vid besvär från skelett, muskler och nervsystem. I USA är en del kiropraktorer anställda vid sjukhus och idrottskliniker.
I Sverige håller kiropraktiken på att bli en alltmer integrerad del av den allmänna hälso- och sjukvården. 2006 blev kiropraktor en skyddad yrkestitel, vilket betyder att det är förbjudet att kalla sig kiropraktor om man inte är legitimerad, alltså har en godkänd utbildning. Kiropraktorer har vårdavtal med vissa landsting.


Utbildning
I Sverige utbildas kiropraktorer sedan 1983 vid Skandinaviska Kiropraktorhögskolan. Utbildningen omfattar fem års heltidsstudier. Ett års praktik ingår, både inom den offentliga vården och på skolans egen mottagning. Sedan kan kiropraktorn ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen. Kiropraktorer som är utbildade i Sverige är anslutna till branschorganisationen Kiropraktiska Föreningen i Sverige, KFS. KFS har cirka 350 praktiserande medlemmar.
Kiropraktorer med svensk legitimation kan även ha utbildat sig utomlands, till exempel i USA, Kanada, England eller Danmark. Dessa kiropraktorer är medlemmar i Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR. LKR har cirka 130 praktiserande medlemmar.


Forskning
Ett växande antal publicerade vetenskapliga studier har visat goda resultat av kiropraktisk behandling.
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, redovisade år 2000 en genomgång av den vetenskapliga litteraturen om behandlingsmetoder vid rygg- eller nackbesvär. I rapporten står att det finns bevis för att manipulation, vid klar diagnos, kan ge smärtlindring vid plötsliga eller ihållande smärtor i nedre delen av ryggen.
Andra rapporter har också visat att kiropraktisk behandling kan minska sjukskrivningstider och har få biverkningar.

Varför får man behandlingen?  Smärta påverkar humöret
De flesta människor drabbas någon gång under livet av ont i ryggen, nacken eller axlarna. Ibland kan man få problem med domningar eller smärta som strålar ut i armar eller ben. Det är också vanligt med huvudvärk.
All slags smärta påverkar humöret och ibland kan det göra så ont att man inte klarar av sina vanliga arbetsuppgifter. Smärta är en signal på att något i kroppen inte är som det ska.


Varför får man ont?
De flesta ryggbesvär uppstår i nacken eller i de nedre delarna av ryggen, korsryggen eller ländryggen.
I dag är det inte känt varför man får ont i ryggen, men det finns flera olika teorier, till exempel om bristningar i ryggradens vävnader eller ihållande kramp i ryggmuskulaturen. Det diskuteras om det kan bero på till exempel ojämn belastning, monotona arbetsuppgifter, dålig sittställning, felaktiga lyft, eller böjda och vridna arbetsställningar.
Smärtan kan också bero på olika slags skador, till exempel idrottsskador, fall eller slag.


Dålig funktion i ryggraden stör nervsystemet
Kiropraktiken utgår från synsättet att om man har en försämrad funktion i lederna kan det störa nervsystemet och dess normala kontrollfunktion. Det kan i sin tur ge problem med de muskler och organ som hör till den nerv som blir störd. Då kan man få problem på andra ställen i kroppen, långt ifrån det ställe där själva orsaken egentligen sitter.
Om man har huvudvärk eller mår illa kan det till exempel bero på att lederna i halsryggraden fungerar dåligt. Stickningar och domningar i benen kan bero på problem i ländryggraden.


Vad innebär dålig funktion i lederna?
När man exempelvis böjer sig framåt sker normalt en liten rörelse i lederna som finns mellan kotorna i ryggraden. Alla de små rörelserna mellan kotorna bildar tillsammans en stor rörelse – man böjer sig framåt.
Om man är stel och har sämre rörlighet i några av ryggradens leder, men ändå ska böja sig på samma sätt, måste lederna i närheten kompensera stelheten. De normalt fungerande lederna får ta ut en större del av rörelsen, och riskerar att överbelastas. När det blir en sådan obalans störs ryggens normala funktion och en så kallad funktionsstörning har uppstått.
Sådana funktionsstörningar påverkar de andra strukturerna i ryggen, det vill säga muskler, diskar och nervbanor. Nervtrådar i närheten kan komma i kläm eller irriteras och orsaka smärtor, domningar och stickningar. Dessutom kan musklerna i närheten bli ojämnt belastade vilket orsakar smärta.


Behandlingsmetoder
När man får kiropraktisk behandling använder kiropraktorn oftast sina händer för att på ett mjukt sätt få lederna att fungera som de ska igen. Då kan musklerna arbeta bättre och man får oftast mindre ont eller blir helt smärtfri.
Kiropraktisk justering, som är en form av manipulationsbehandling, är den vanligaste behandlingsmetoden inom kiropraktiken. Kiropraktorer menar att det finns en skillnad mellan kiropraktisk justering och annan manipulationsbehandling, som handlar om sättet den utförs på.
I behandlingen ingår även träningsprogram och rådgivning för att komma åt orsaken till besvären och stärka funktionen i musklerna. Även metoder som till exempel mobilisering, muskeltöjning och mjukdelsbehandling kan användas vid kiropraktisk behandling.
De olika metoderna används också av andra yrkesgrupper, som till exempel naprapater och sjukgymnaster. Varje yrkesgrupp använder och kombinerar metoderna på olika sätt.


När kan man behandlas med kiropraktik?
Kiropraktisk behandling används när man har besvär av att leder och muskler inte fungerar som de ska. Det kan bland annat ge spänningar och värk i nacken och axlarna, stela och spända muskler, nackspärr, ont i ryggen eller ledbesvär. Ibland kan man få behandling även vid idrottsskador, huvudvärk, migrän, yrsel, domningar och utstrålande smärta i armar och ben, som till exempel ischias.
Förhindra problem i framtiden
Kiropraktisk behandling kan delvis också användas för att förhindra att man ska få problem i framtiden. Om en led som fungerar dåligt behandlas innan det gått för långt kan man slippa de besvär som kan uppstå när lederna och musklerna intill blir överbelastade. För det mesta kombineras behandlingen också med olika rehabiliteringsprogram.
Kiropraktisk behandling kan också lindra långvarig smärta som beror på att det uppstått obotliga skador på nerverna.


När ska man inte behandlas med kiropraktisk justering?
Det är inte alltid kiropraktisk justering är den bästa behandlingen för de besvär man har. Ibland kan behandlingen vara olämplig.
Kiropraktisk justering, eller manipulation, av ryggraden ska inte användas i närheten av det skadade området om man har
säkerställt diskbråck med ischiasvärk eller nervsymtom, till exempel om kraften försvagas i benet, känseln försvinner eller värken ökar
en tumör i ryggraden eller ryggmärgen färska frakturer eller annan känd instabilitet i den led som ska behandlas.
Ryggraden ska inte heller behandlas med kiropraktisk justering, eller manipulation, om man har infektioner i skelettet
svår benskörhet blivit sämre av tidigare behandling.
Dessutom ska den övre delen av ryggraden, halsryggraden, inte behandlas med kiropraktisk justering, eller manipulation, om man
 * har någon reumatisk sjukdom i halskotpelaren
 * har någon sjukdom i de artärer som går till hjärnan genom små hål i halskotorna
 * är barn och har nackspärr och förkylning
 * har ont i nacken efter till exempel en bilolycka och det inte har utretts av läkare
 * har vissa sjukdomar i centrala nervsystemet.


Tidigare krävdes alltid remiss från läkare om barn mellan 8 och 16 år skulle behandlas med manipulation. Barn under åtta år fick inte behandlas alls med manipulation. De reglerna är nu borttagna.


När ska man söka läkare?
Ont i ryggen är för de flesta ett ofarligt symtom som går över av sig själv. Men om man dessutom har vissa andra symtom kan det vara tecken på att man har en allvarlig sjukdom. Därför bör man vända sig till en akutmottagning om man får:
 Ont i ryggen samtidigt som man plötsligt får feber, känner sig matt, eller har besvär från magen, bröstkorgen eller andningen.
 Ont i ryggen och man inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig.
 Ont i ryggen och domningar kring ändtarmen eller könsorganen.
Man bör kontakta läkare så fort som möjligt, i första hand en allmänläkare på vårdcentral eller sin behandlande läkare, om man förutom ont i ryggen också:
 Har cancer, eller tidigare är behandlad för cancer.
 Har benskörhet, osteoporos, eller om man behandlats med kortison under lång tid.
 Är allmänt svag, känner sig sjuk och går ner i vikt.
Man bör också söka läkare om besvären inte blir bättre inom en månad.    
   

Viktigt gå till en legitimerad kiropraktor
Det finns terapeuter som kallar sig kiropraktor utan att ha godkänd utbildning och legitimation. Sedan 2006 är det förbjudet, eftersom kiropraktor då blev en så kallad skyddad yrkestitel som bara får användas av den som har legitimation, men det kan fortfarande
finnas de som gör så.


Om man vill ta reda på om en terapeut verkligen är legitimerad kiropraktor så kan man ta kontakt med Socialstyrelsen, någon av branschorganisationerna KFS och LKR, eller Skandinaviska Kiropraktorhögskolan.  Skandinaviska kiropraktorhögskolans


Man kan få remiss eller söka själv
De flesta kiropraktorer arbetar privat, och dem kan man söka själv genom att ringa och beställa en tid.
Det börjar bli allt vanligare att de olika landstingen tecknar vårdavtal med legitimerade kiropraktorer. Det innebär att man bara behöver betala patientavgiften medan landstinget står för resten av kostnaden. I vissa landsting krävs att man har en remiss från läkare för att detta ska gälla.
Kiropraktorn ställer diagnos och för journal
Legitimerade kiropraktorer måste följa samma lagar och förordningar som all annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Undersökningsresultat, diagnos och behandling skrivs ned i en patientjournal efter varje behandling.
Legitimerade kiropraktorer är utbildade för att ställa diagnos och har alltså ett eget medicinskt yrkesansvar. Kiropraktorn kan också hänvisa till annan hälso- och sjukvård om det behövs. I vissa landsting måste kiropraktorn ha vårdavtal för att kunna remittera till röntgen inom landstinget. Om kiropraktorn misstänker att man har allvarliga sjukdomar eller symtom som behöver utredas mera remitteras man till läkare.
Första besöket
När man kommer till en kiropraktor första gången får man ofta fylla i en hälsodeklaration och svara på frågor både om de besvär man söker för och sin hälsa i övrigt.
Man får noga beskriva hur det känns, var man har ont och kanske domningar, när och hur det började och hur besvären har utvecklats sedan man fick dem första gången.
Man brukar också få svara på frågor om sin arbetssituation, livsstil och sina fritidsaktiviteter. Det är dessutom viktigt att kiropraktorn känner till tidigare skador, sjukdomar och operationer samt vilka mediciner man tar.
Det är bra att också berätta om man samtidigt behandlas av någon annan terapeut och om man är sjukskriven.
Kiropraktorn behöver få en så bra bild som möjligt, inte bara av besvären, utan också av hela personen för att kunna bedöma om kiropraktisk behandling är lämplig eller inte.


Noggrann undersökning före behandling
Innan behandlingen börjar blir man grundligt undersökt. Man får klä av sig, men man behöver inte ta av sig underkläderna. Ofta blir man undersökt både i stående, sittande och liggande ställning. Olika kiropraktiska, ortopediska och neurologiska tester används. Kiropraktorn känner efter med händerna vilka leder som har normal funktion, vilka som har sämre rörlighet och vilka som är överrörliga.
Under undersökningen försöker kiropraktorn hitta orsakerna till besvären, dels för att ta reda på hur behandlingen ska läggas upp, dels för att kunna utesluta att man har allvarligare skador och sjukdomar som inte ska behandlas av en kiropraktor.


En speciell bänk
När man behandlas får man ligga på en speciell bänk. Bänken är stoppad, men ändå ganska fast. Oftast är den höj- och sänkbar så att det är lätt att komma upp på den. Bänken kan sedan ställas in i olika lägen under behandlingen.
Kiropraktisk justering – manipulation
Det finns flera olika behandlingsmetoder inom kiropraktiken. Den vanligaste metoden kallas för kiropraktisk justering, och är en form av manipulationsbehandling. Kiropraktorer menar att kiropraktisk justering skiljer sig från annan manipulationsbehandling genom att den utförs på ett annat sätt, och genom att kiropraktorn först har ställt en diagnos.
Metoden innebär att kiropraktorn, med sina händer, försiktigt för ut leden en liten bit längre än vad man klarar av på egen hand. Leden är då i ytterläge. Sedan drar kiropraktorn isär ledytorna ytterligare genom ett snabbt tryck med händerna. Ofta hörs då en liten ledknäpp som många tror beror på att skelettdelar rörs mot varandra. I folkmun har kiropraktorer därför ibland kallats ”kotknackare”. En teori är att ljudet kommer av tryckförändringar i ledvätskan.
Behandlingen gör att leden kan fungera som den ska igen. Då kan musklerna arbeta bättre och man får mindre ont.
Kiropraktisk justering innebär inte några häftiga eller påtvingade rörelser.


Andra metoder
Inom kiropraktiken används ibland också metoder som mobilisering och mjukdelsbehandling. Mobilisering påverkar inte ledens rörelseomfång på samma sätt som manipulation. Metoden kan sägas vara en mjukare form av ledseparation då kiropraktorn töjer leden, ofta i ett ytterläge. Med mjukdelsbehandling menas behandling av muskler och senor med hjälp av till exempel massage eller muskeltöjning.
Man kan få råd och hjälp att förhindra framtida besvär
Kiropraktorer kan också ge råd om hur man bäst ska använda sin kropp för att motverka besvär i framtiden. Det kan gälla att lära sig en bra sittställning eller rätt lyftteknik. Man kan också få ett hemträningsprogram med övningar som stärker eller stretchar de muskelgrupper man har problem med.


Långa behandlingsserier ovanliga
Det första besöket tar oftast mellan 30 och 40 minuter. Då blir man noggrant undersökt och kiropraktorn lägger upp en behandlingsplan. De följande besöken tar ungefär 10-30 minuter beroende av vad och hur mycket som ska behandlas. Efter några återbesök följer kiropraktorn upp behandlingen för att se om den har gett önskat resultat. Varje gång får man beskriva hur man mår och vad som förändrats efter det senaste besöket.
Hur många behandlingar som behövs beror helt på vilken typ av besvär som ska behandlas, hur länge man har haft besvär, hur man mår, hur gammal man är och hur man sköter sig mellan behandlingarna. Oftast räcker det med några få behandlingar. Det vanligaste är att man får tre till fem behandlingar inom två till tre veckor, och sedan gör ett uppehåll.
Om man inte blivit bättre efter några få behandlingar brukar kiropraktorn avbryta behandlingsserien och i stället föreslå någon annan slags vård.

Hur känns behandlingen?
Det gör sällan ont att få kiropraktisk behandling, men vissa kan tycka att det känns lite obehagligt när det knäpper i lederna.
Man kan känna sig lite trött och kanske må lite illa efteråt, men det brukar gå över ganska snabbt. De flesta får inga biverkningar alls. Man brukar få rådet att man ska dricka mycket vatten efter behandlingen.
Ovanligt med allvarliga komplikationer
Det är ovanligt med allvarliga komplikationer när man behandlas med kiropraktik. Det är mycket viktigt att man alltid behandlas av en kiropraktor som har legitimation eller tillhör någon av de två branschorganisationerna KFS eller LKR. Låter man en terapeut som inte uppfyller dessa krav utföra manipulationer kan det få allvarliga följder.


Smärta efter behandlingen
Många känner sig bättre direkt efter en kiropraktisk behandling. Ibland kan man få ont den första tiden efter behandlingen. Det kan kännas ungefär som träningsvärk. Det beror på att muskler som inte är vana vid att arbeta plötsligt blivit aktiva igen. Det kan också bero på att nerver som tidigare fungerat dåligt på grund av att de varit irriterade börjat skicka impulser igen. Att man får mer ont är alltså ett tecken på att behandlingen varit effektiv. Smärtan brukar gå över inom ett par dagar.

Mer information
Skandinaviska Kiropraktorhögskolan
Skandinaviska Kiropraktorhögskolan
Råsundavägen 101 
169 57 SOLNA
Läs mer om kiropraktik på Skandinaviska kiropraktorhögskolans webbsida
Skandinaviska Kiropraktorhögskolan

Kiropraktiska Föreningen i Sverige, KFS
KFS
Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR
LKR
SBU-rapporten
Ont i ryggen, ont i nacken – en evidensbaserad kunskapssammanställning av SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering 2000.
SBU har också gett ut en broschyr som bygger på den senaste kunskapen om behandling av akut ryggvärk. Broschyren som gavs ut under 2001 och kan både skrivas ut och beställas från SBU.

 

KONTAKT  KIROPRAKTIK  HÅKAN BENGTSSON  ONT I RYGGEN  GRAVID  ISCHIAS   ONLINEBOKNING